Elräkningen består av elhandel (elpris, påslag och månadsavgift), elnät (abonnemang, överföring och ibland effektavgift), energiskatt och moms. Bara elhandelsdelen påverkas av vilket elbolag du väljer. På räkningen hittar du också din förbrukning, ditt elområde och ditt anläggnings-ID, som du behöver för att jämföra och byta.
Räkningens fyra delar
Oavsett om du får en eller två fakturor består elkostnaden av fyra delar:
- Elhandel – det du betalar elhandelsbolaget för elen.
- Elnät – det du betalar elnätsbolaget för att elen kommer fram.
- Energiskatt – en skatt per kWh som staten tar ut.
- Moms – 25 procent på allt ovan.
Får du två fakturor kommer den ena från elhandelsbolaget och den andra från nätbolaget. Har du en samlad faktura är båda delarna med på samma papper, ofta i olika avsnitt.
Elhandelsdelen
Det här är delen du kan påverka genom att välja avtal och bolag. Den består oftast av:
- Elpris – spotpris (rörligt eller timpris) eller fast pris, gånger din förbrukning.
- Påslag – det elbolaget lägger på spotpriset, i öre per kWh. Kan stå som egen rad eller vara inbakat.
- Månadsavgift – en fast avgift per månad.
- Elcertifikat och ursprungsgarantier – ibland egna rader, ibland en del av påslaget.
Det är summan av dessa rader du ska jämföra med andra elbolag. Hur du räknar årskostnaden förklarar vi i Påslag och månadsavgift.
Elnätsdelen
Elnätsbolaget tar betalt för att äga och sköta ledningarna och mätaren:
- Abonnemangsavgift eller fast avgift, som beror på din säkring (till exempel 16, 20 eller 25 ampere).
- Överföringsavgift per kWh.
- Effektavgift hos vissa nätbolag, som beror på din högsta förbrukning under en viss timme eller period.
Nätavgiften är densamma oavsett vilket elhandelsbolag du väljer. Vill du sänka den kan du se över säkringens storlek eller, om nätbolaget har effektavgift, sprida ut förbrukningen. Mer om skillnaden i Elnätsbolag och elhandelsbolag.
Energiskatt och moms
Energiskatten tas ut per kWh och beslutas av riksdagen. År 2026 är den 36,0 öre per kWh exklusive moms. I vissa kommuner i norra Sverige är den 9,6 öre lägre per kWh. Momsen är 25 procent och läggs på både elhandel, elnät och energiskatt. Aktuella nivåer finns hos Skatteverket.
Eftersom skatten och nätavgiften är desamma oavsett elbolag påverkar de inte vilket avtal som är billigast. Men de gör att den totala räkningen blir betydligt högre än bara elpriset.
Uppgifter du behöver hitta
När du ska jämföra eller byta elavtal behöver du:
- Årsförbrukning i kWh. Står ofta som “förbrukning senaste 12 månaderna”. Annars kan du summera månaderna.
- Elområde (SE1–SE4). Läs mer i Elområden SE1–SE4.
- Anläggnings-ID. Ett 18-siffrigt nummer som identifierar din anslutning och som oftast börjar på 735999. Det står på elräkningen. Det nya elbolaget behöver det för att kunna anmäla bytet.
- Nuvarande avtal. Avtalsform, pris och eventuell bindningstid.
Avläst eller uppskattad förbrukning?
De flesta elmätare skickar mätvärden automatiskt, så räkningen bygger på faktisk förbrukning. Står det “preliminär” eller “uppskattad” har nätbolaget inte fått in mätvärden, och räkningen kan justeras senare. Kontrollera i så fall att mätarställningen stämmer.
Räkneexempel: vad kan ett byte spara?
Ta exemplet i rutan: 1 490 kronor för en vintermånad. Elhandelsdelen är 612 kronor exkl. moms, alltså 765 kronor inkl. moms. Om ett annat avtal sänker elhandelskostnaden med 15 procent sparar du drygt 110 kronor den månaden. Elnät, energiskatt och moms på dem är oförändrade.
Det låter kanske inte mycket, men över ett år med högre förbrukning på vintern blir det ofta flera hundra eller tusen kronor. Exakt hur mycket ser du i jämförelsen, där vi räknar på din förbrukning och ditt elområde.
Anvisat avtal efter flytt
Har du flyttat och inte valt något elavtal får du automatiskt ett anvisat avtal från det elhandelsbolag som nätbolaget utsett. På räkningen kan det stå “anvisat avtal” eller “tillsvidarepris”. Anvisade avtal är ofta dyrare än de avtal du kan välja själv, så det är ett bra tillfälle att jämföra.