Påslag och månadsavgift: så räknar du totalkostnaden

Vad är påslag?

Påslaget är det elbolaget lägger ovanpå spotpriset, angivet i öre per kWh. Det är bolagets ersättning för att köpa in el åt dig och för kostnader som elcertifikat och ursprungsgarantier. Påslaget heter olika saker hos olika bolag: “påslag”, “rörliga kostnader”, “elhandelstillägg” eller “avgift per kWh”. Ibland är posterna uppdelade i flera rader som tillsammans utgör påslaget.

Några bolag har noll öre i påslag men tar i stället betalt genom månadsavgiften. Andra har ingen månadsavgift men ett högre påslag. Båda modellerna kan vara billigast, beroende på din förbrukning.

Vad är månadsavgift?

Månadsavgiften är en fast summa du betalar varje månad, oavsett hur mycket el du använder. Den kan heta fast avgift, årsavgift (uppdelad per månad) eller abonnemangsavgift. Gör inte misstaget att blanda ihop den med elnätsbolagets abonnemangsavgift, som du betalar oavsett vilket elbolag du har.

Så räknar du årskostnaden

För ett rörligt avtal eller timprisavtal:

Årskostnad = förbrukning (kWh) × (spotpris + påslag) + 12 × månadsavgift

För ett fast avtal:

Årskostnad = förbrukning (kWh) × fast pris + 12 × månadsavgift

Kom ihåg att räkna i samma enhet. Priser anges oftast i öre per kWh, så dela med 100 för att få kronor. Och se till att alla priser antingen är med eller utan moms.

Spotpriset är detsamma för alla elbolag i ditt elområde, så när du jämför rörliga avtal kan du ofta bortse från det och bara jämföra påslag och månadsavgift. När du jämför rörligt mot fast måste du däremot räkna med ett antaget spotpris, till exempel snittet för de senaste tolv månaderna. Det är så vi räknar i jämförelsen.

Räkneexempel: lägenhet mot villa

Två påhittade avtal:

• Avtal A: 3 öre/kWh i påslag och 49 kr i månadsavgift.
• Avtal B: 8 öre/kWh i påslag och ingen månadsavgift.

Lägenhet, 2 000 kWh per år: A: 2 000 × 0,03 kr + 12 × 49 kr = 60 + 588 = 648 kr. B: 2 000 × 0,08 kr + 0 = 160 kr. Avtal B är nästan 500 kronor billigare.

Villa, 15 000 kWh per år: A: 15 000 × 0,03 kr + 588 kr = 450 + 588 = 1 038 kr. B: 15 000 × 0,08 kr = 1 200 kr. Nu är avtal A billigast.

Brytpunkten där avtalen kostar lika mycket ligger vid 588 kr ÷ 0,05 kr = 11 760 kWh. Använder du mer el än så är A billigast, mindre än så är B billigast. Spotpriset är detsamma i båda fallen och påverkar inte vilket avtal som vinner.

Hur mycket el använder du?

Förbrukningen står på din elräkning, oftast som “förbrukning senaste 12 månaderna” eller per månad. Du kan också logga in hos elnätsbolaget. Som tumregel (typvärden, ditt hushåll kan skilja sig mycket):

• Lägenhet: 1 500–3 000 kWh per år.
• Villa utan elvärme: 5 000–8 000 kWh per år.
• Villa med elvärme eller bergvärme: 12 000–25 000 kWh per år.

Har du elbil, pool eller bastu kan förbrukningen bli betydligt högre. Använd elkostnadskalkylatorn för att se vad din förbrukning betyder med ditt eget avtal.

Introduktionspriser och rabatter

Många elbolag erbjuder rabatter för nya kunder: lägre påslag eller ingen månadsavgift de första månaderna. Det är inget fel med det, men räkna på vad avtalet kostar efter rabattperioden. Kolla också:

• Hur länge rabatten gäller och vad priset blir sedan.
• Om bolaget kräver e-faktura, autogiro eller app för att priset ska gälla.
• Om det finns tillval som är förvalda, till exempel försäkringar eller “klimatpaket”.

Vad du inte kan påverka genom att byta

Nätavgiften, energiskatten och momsen på nätavgiften påverkas inte av vilket elbolag du väljer. Därför sänker ett byte bara elhandelsdelen av räkningen. Skillnaden mellan elnätsbolag och elhandelsbolag förklarar vi i en egen guide.

Så jämför du på riktigt

1. Ta reda på din årsförbrukning.
2. Bestäm om du vill ha rörligt, fast eller timpris.
3. Räkna årskostnaden för varje avtal med formeln ovan.
4. Kontrollera bindningstid, uppsägningstid och eventuella villkor.

Eller låt oss göra det: i jämförelsen räknar vi ut årskostnaden för din förbrukning och sorterar avtalen efter den.